Dansar hellre med vargar en umgås med dig!

Sitter i soffan och funderar på vad sommaren har gett och vad som har hänt, sommaren har mest gått ut på att hitta livet i Stockholm komma på fot med livet här liksom och hitta rätt plats på jobbet. Jag har haft en sommar utan smink, i de kläder jag velat ha på mig och utväxtrand i håret. Nog för att det har varit en underbar sommar så är det nog så att livet kanske ska börja igen, på med sminket och de snygga klädderna eller? Jag har trivt med mitt liv i sommar, jag har gjort det som fallit mig in, trotts detta har jag vid flera tillfällen irriterat mig på andras sätt att se på mitt liv som singel och vad jag gör för att hitta en ny livspartner. Genomgående denna sommar har varit kommentarer som, men du måste ju hitta någon du är ung eller ut och leta. Är det farligt att vara singel? Måste jag må dåligt bara för att jag är singel? När folk får höra att jag inte dejtar inte är med på några dejtingsidor får de ögon stora som tefat , och säger lite halvskrämt men varför inte? Varför inte, jag har inte något behov av det, var på folk säger men det går ju inte du är singel och ung du måste hitta någon. Även om jag i klartext förklarar hur det ligger till, ser folk ut som om jag hade startat en mordbrand eller rånat en bank. Jag vet vad jag vill ha och den dagen jag hittar det vet jag det, jag kommer inte att stressa och vill verkligen inte leva efter singels alla råd och rön. Men det är som om livet inte skulle fungera om det är så att man som singel inte är ute och letar så fort man är ledig. Vad är det som kan hända om jag väntar och tar det i min takt? Personligen så anser jag att det inte är så att man mår dåligt av att man är singel utan kanske i första hand av något annat. Det kanske är så att vi i stället för att säga att vi måste hitta någon för att vi inte klarar av att leva ensamma skulle stanna upp och ta reda på av vilken anledning man inte mår bra. Vi är alldeles för rädda för att bli utanför missa något, för att stoppa upp och se att vi kanske måste se till oss själva innan vi kan bli lyckliga med en annan människa. Jag tror att dagens stress och sökande efter lyckan gör oss ännu mera olyckliga för vi försöker fylla ett tomrum som vi egentligen inte vet varför vi har skappat. Så jag dansar hellre med vargar ett tag till, ser vad som händer och vad livet har att ge innan jag ger mig in på nästa kärlek och sambo. /bitchtrollet