Skrivet av: bitchtrollet | mars 23, 2012

Renstensfolket

Solen värmer sådär vårigt, man kan egentligen inte säga att det är särskilt varmt. Men löftet om varmare tider och sommar finns där i luften. Någonting skamligt sitter i solens sken, hennes hår har grånat med åren och hennes tunna lilla kropp är inte någon större börda för bänken som hon sitter på, för att tina upp sin vinter frusna kropp.

Det finns en stark stank av gammal fylla och malätna kläder, och bredvid bänken på marken ligger ett snarkande klädbylte. Framför dem står en kundvagn från någon av centrumets butiker, fylld med massa papperskassar.

Denna bild springer vi snabbt förbi, med en irriterad och nästan äcklad uppsyn. Vi vet någon stans i bakhuvudet att dessa skamliga varelser, lever mitt bland oss vanliga lyckade människor. Oss med familjer drömmar och ett lyckligt liv. Men vi vill att de inte ska synas alls dessa renstenssjälvar, För är det inte så att problemet inte finns då.

Skulle de (gud för bjude) sticka ut sina skamliga huvuden, är vi snabba på att påpeka att de har sig själva. De har alltid ett val och uppenbarligen har de valt fel.

Vad är det som för oss att stressa förbi dessa med människor, vad är det som gör att vi accepterar att de existerar så länge vi inte ser dem?

Är det vetskapen om att vi på ett ögonblick, på ett ända litet snedtramp själva kan bli renstensbefolkning. För vist är det lite skrämmande att veta att denna taniga lilla gumma med grått långt här, en gång för länge sedan levde ett liv precis som vårat. Hade drömmar och planer. Kanske hämtade och lämnade på dagis och hade ett arbete precis som du och jag.

Det kanske är sant att pengar bara gör saken värre, och att mat och kläder inte håller en frusen själv inomhus hela vintern. Men även om detta är sant, finns det något alla kan göra. Även om det bara är ett varmt leende, eller en vänlig blick.

För kanske har denna skugga blivit sed, och om vi stannar upp och funderar en liten stund, om inte annat på att vi en dag kanske själva sitter där med malätna kläder, frusen och bara en öl att mäta sig med. Ser vi dem som medmänniskor, och har kanske startat en process hos oss som kan ge en dominoeffekt både för gatufolket och oss själva.

/Bitchtrollet

 

Older Posts »

Kategorier